Här bor vi!
Hej igen!
Det var änna väldans vad dålig jag var på att blogga. Jag får väl skylla på att det finns så mycket kul att göra här och dagarna är korta. Sen sist har jag flyttat till flotten som saknar internet så det blir en båttur innan varje besök på internet. Inget man gör mellan kvällsmat och läggdags direkt. Varför flyttade jag ifrån den fina flotten med massagedusch och internet då? Jo för att min kompis Nina är här! Hon är en bekant från när jag bodde i Göteborg och nu har hon bott här i ca fem veckor. Det är ganska fantastiskt att ha en levande människa här på kvällarna.
Det finns en väldig massa saker jag skulle kunna skriva om men det hinns nog inte riktigt med här. I korta drag har jag jobbat som vanligt men lite mindre övertid nu, stukat foten, paddlat på kvällarna och sett tumlare från kajaken, diskat med havsutsikt och sett tumlare, fått en massa pengar för att jag jobbat så mycket, slitit ut mina handleder för att jag jobbat och paddlat så mycket, fiskat makrill, sprungit i skogen och krossat Antonias gamla fästingrekord, cyklat mountainbike, lärt mig splejsa tamp (igen) och säkert en massa annat också.
Förra helgen hade vi besök av min gamla kompis Emil från gymnasiet i Lysekil. Egentligen är han Stockholmare men nu bor han i Bergen som ligger ca två timmar norrut. Vi drog på konsert med Kaizers Orchestra. Det regnade något helt fantastiskt mycket men vi kom ändå fram med min lilla Micra. Väl där ställde vi oss i kö för att komma in med våra biljetter. Efter en bra stund i kön hör vi hur Kaizers börjar spela men vi få inte komma in eftersom biljetten tydligen måste bytas mot ett armband först. Så vi fick ställa oss i kö för att få ett armband medan konserten långsamt förflöt utan oss. Egentligen var det inte ens en kö utan mer som en folkmassa runt ca två pers som delade ut armband så fort de kunde. Och eftersom det inte fanns någon kö så blev det mest ett enda kaos med folk som trängde sig mot mitten och lika många som försökte ta sig ut efter att ha fått sina band. Det påminde om min bild av ett afrikanskt U-land när det skall delas ut matransoner. Sedan fick vi återigen stå i samma kö för att komma in på festivalområdet. Jag missade en halvtimme av konserten och Norge blir härmed utsett till årets U-land 2011. Mina arbetskamrater ställde sig tveksamma. Ja ja, konserten var i alla fall helt fantastisk. Alla som inte har sett Kaizers borde göra det.
Resten av helgen fördrev jag och Emil med att fiska krabba vilket gick bra. Vi fick en smått enorm krabba faktiskt. Fisk-fisket gick det inte lika bra med. Den största succén var att Emil såg hur en tumlare jagade fisk nedanför fötterna på honom!
Gårdagen var däremot en dag i fiskens tecken. Det började att jag i förrgår drog upp ett fiskeredskap med krokar och grejer som hade flutit till vår anläggning. Jag betade den med lite död lax och slängde i den rakt ifrån flotten. Dagen efter (alltså igår) skulle jag bara dra upp den eftersom det ändå inte var något som hade nappat. Döm om min förvåning när det då hoppar upp fyra fiskar på mina fem krokar. På den första kroken satt en kungsfisk vilket inte var så oväntat, den ser ut som en knallröd abborre ungefär och är vanlig på lite djupare vatten i Norge. På tre andra krokarna satt det hajar! Små och ganska sällsynta hajar dessutom. Jag blev glad för att jag ju älskar hajar men ledsen eftersom de troligtvis inte skulle överleva. De två största var av arten Hågäl, en art som väldigt sällan återfinns i Sverige och den tredje var en Blåkäxa. Den är inte lika ovanlig men ändå rätt cool eftersom det är europas minsta hajart. Den lever väldigt djupt och har små lysorgan på magen. Huden är svart men skiftar vackert i lila och grönt när man tittar närmre. Tyvärr var den stendöd när den kom upp. Troligtvis hade väl hågälarnas kompisar kalasat på den.
Jag sparade hågälarna som var halvdöda i en krabbtina som jag sänkte i vattnet. Om de dog skulle de få bli mat, det är ju synd att döda i onödan, och om de överlevde skulle de få simma ner i djupet igen. Den ena stendog och den andra såg lite mindre död ut i slutet av dagen så den fick simma tillbaka. Den andra hänger nu på tork bredvid Blåkäxan.
Senare på kvällen fick Nina slut på mat och blev hungrig. Så hon valde att lägga vegetarianismen åt sidan ett tag om vi kunde fiska makrill. Vi drog ut och gjorde ett försök men makrillen bara skrattade åt våra fjantiga fiskimitationer. För makrillen finns alltid runt odlingarna, man ser till och med när den (inte) hugger. Räddningen blev istället att det helt plötsligt kom en lax på utsidan odlingen och tog mitt drag! Jag blev jätteförvånad. Troligtvis har den rymt från någon annan odling eftersom den var mycket större än våra fiskar. Det är en nackdel med laxodling, att fisken rymmer och stör de vilda laxarna. Hur som helst blev det en väldigt god laxmiddag med lite rödvin från det svenska Systembolaget.
Som vanligt kan jag inte sluta skriva när jag väl har börjat men nu får det räcka. Hej på er och hoppas att ni har det bra. När jag kommer hem så får ni fisk!
